livetpalinjen

Vilket busväder!

Vilket busliv!

 

Igår gav jag mig ut på långpromenad.
Jag gick och gick och gick.

Jag till och med slog mig ner på en bänk ett tag.

 

Iakttog unga förälskade par (och ett äldre) som kuttrade på filtar i gräset.

 

Jag log och mådde väl.

Allt kändes bra och hoppfullt.

 

Solen sken och det var riktigt varmt.

"Vilken tur att jag bara har t-shirt på mig", tänkte jag medan jag gav mig av hemåt.

 

*Muller muller muller*

 

Det började åska.

Regnet öste ner.

Jag förvandlades till en "våt t-shirt-tävlande".

 

Jistanes vad det vräkte ner.

 

Vädret på dessa breddgrader är lite som livet i allmänhet: oberäkneligt.

 

Man vet verkligen aldrig vad som komma skall.

Hur saker och ting skall utveckla sig.

Ena dagen sol på både himlen och i hjärtat.

Nästa dag ett enda stort mullrande mörker.

 

Det är rätt skönt ändå, när man tänker efter.

Tänk om solen alltid sken.

Då skulle man ju knappast uppskatta den.

 

Så, skål för att det går upp och det går ner.

Det ljusnar och mörknar.

 

Det är så det ska vara.

 

Trevlig helg!

 

http://phonecafe.se