Alla har vi vår plats i samhället...
Äntligen fredag och förstår ni vilken härlig helg vi har framför oss?
För det första så har vi The Voice på TV4 i afton. Jag erkänner att jag kollar endast för att Carola är med.
Vilken kvinna hon är! Vilken stjärna! Snygg, sassy, rolig, bräkig och platstagande. Älskar det.
Självklart skapar denna kvinna reaktioner och hon väcker som ett brev på snigelposten känslor hos de avtrubbade medborgarna. De rusar till Twitter och spyr ut allt elände de bär inom sig (och i vanliga fall endast låter pysa ut när de tar den där lördagsgroggen).
I stugor och bodar runt om i landet sitter Gråa Greta och Lennart Lagom och tycker att Carola är ”lite för mycket” och ”tar lite för mycket plats”. Jag njuter. Ni förstår, en stjärna är en sådan som väcker känslor och får människor att reagera istället för att bara sitta och mellanmjölksaktigt lalla med och jollra på. En sådan människa vill jag också vara.
Så hatten av för Carola!
Och i morgon har vi Charlotte Perrelli i Melodifestivalen.
Denna Stjärna som alltid ”levererar” (ogillar detta ord men kommer inte på något annat just nu) och dessutom alltid serverar oss en bra låt.
Jämför man Charlotte Perrelli med många av de andra ”artister” som titt som tätt dyker upp i Melodifestivalen så kan man snabbt konstatera att Charlotte är en Stjärna medan de andra är doaflickor. Tänk den stentrista Velvet. Eller Sonja Aldén. Eller till och med Shirley Clamp. Star Quality ZERO, så line up ladies – ställ er i kören för nu kliver Stjärnan in på scenen.
Ha en fin helg – vi hörs på linjen (men inte under låtarna utan under den trista mellanakten).
Krönikör Kim – kan skilja en stjärna från en doa.
Lönehelg!
Många stammisar har börjat krypa ur vinteride och det är mer action på linjen mot midnatt. Kul!
Eftersom jag fortfarande är singel på byn, men inte så jagad just nu, så planerar jag mitt ringangde väl.
Ikväll är det Revenge på TV3, vackert och mycket morr.
Vem vill inte ha ett liv på sommaren med drama i the Hamptons? Nice.
Efter programmet slut så har jag tillräckligt med Emilys raffiga on-liners för att få schyssta napp på Cafet.
Våren plirar ju en i nyllet därute och jag vill verkligen hitta en schysst date innan tussilagon slår ut.
Yes jag jobbar med Phone Cafe, men det stoppar inte mig från att fiska snyggingar a la Benedict Cumberbatch! Vem??? tänker du. Jo killen som spelade Sherlock Holmes på SVT1 i februari.
För det är målet.
Om du är kille och läser det här..
Sharpness är läckert, lite fina lockar, vackra händer,
härlig röst och modig som ett lejon är ren bonus.
Just Benedicts röst är en rejäl turn on, mums.
Så se upp grabbar för IPhonen är laddad och festen har redan börjat.
Kramar
Helene
Alla hjärtans dag. Hissa eller dissa?
Alla hjärtans dag.
Hissa eller dissa?
Det är frågan det.
Handlar det om påtvingat puttinuttande eller blir vi helt enkelt påminda om att gulla loss lite mitt i vardagens stress och press?
Vi ger vår utvalda en vacker ask, fullmatad med godis. Eller slaktavfall och löss – beroende på hur man ser på saken.
Jag köpte nyligen min första påse vegangodis och trots att de sega råttorna inte smakade som ”vanliga” sega råttor så smakade de bättre än någonsin. Luslösa som de trots allt var.
Fullproppade restauranger. Någon tror att partnern ska fria men så är det bara plånboken han/hon fiskar fram ur innerfickan.
Någon skäms när partnern tar sig det där sista glaset vin. Då det blev lite för mycket av det ”goda”.
Och någon surar då partnern helt sonika och av gammal vana helt ignorerar Valentindagen.
Och så alla dessa som sitter ensamma hemma.
Som gladeligen skulle ta emot de där sockrade lössen.
Men som inte ens erbjuds en klapp på axeln.
Tack och lov finns Phone Café.
Ring in och hitta kvällens date!
Krönikör Kim – lutar nog mot diss.
Under täcket är det varmt
Så kom den äntligen – rysskylan.
I helgen satt medborgarna inomhus och huttrade och kuttrade.
Men jag antar att en och annan var ute och ”njöt av det fina vintervädret”.
Åh, denna påtvingade hurtighet går mig på nerverna.
Detta eviga njutande av ”det vackra vädret”.
Sommar och sol eller vinter och… sol. Alltid ska vi vara ute och fåna oss.
Nej tack.
Det är sannerligen inget fel i att ligga hemma på sofflocket med en trevlig rulle eller ännu hellre en intressant dokumentär i rutan. Och är man ensam så… gärna luren mot örat och många härliga ”heta” röster som ”värmer” en på Phone Café.
(På samma sätt som de kan kyla ned en under de där få svettiga sommardagarna vi får ta del av på våra breddgrader.)
Idag är det ”bara” -9 i huvudstaden, men hela -35 i Kiruna.
Så lägg er till rätta, dra något gammalt, noppigt och varmt över er så hörs vi på linjen.
/Krönikör Kim – som gör det bästa av situationen.
