livetpalinjen

Knappt hann tomten tömma säcken innan det började töa.
Det idylliska vinterlandskapet förvandlades snabbt till en gråbrun sörja.

Och sedan kom det vi alla (inte) väntat på: halkan.

 

Just nu halkas det runt på gator och torg.

Ben bryts och blåmärken blir till.

Då önskar nog en och annan puma en stadig axel.

En redig manshand som håller i en.

 

Har man ingen sådan i närheten så lyfts det på luren.

Ja, det har varit full rulle på Phone Café den senaste veckan.

Det brukar bli så när tomten har gått.

När släktmiddagar är avklarade.

Och allt som är kvar är julmaten i små lådor i kylskåpet.

Och en halv flaska glögg.

Förhoppningsvis också en och annan julklapp.

Som ännu känns kul.

 

Ja, från fest och flärd är steget inte långt.

Till en gråbrun vardag.

Jullovande människor ligger på sofflock land och rike runt.

De har zappat färdigt på TV:n.

De greppar luren och de ringer in på linjen.

Och snart känns livet roligare igen!

 

Snart knackar det på dörrar land och rike runt.
Knack knack.
Förväntansfulla ögon tindrar.
Vem kan det vara som knackar på din dörr?

 

Kanske är det den stora kärleken som är redo att kliva in.
Ta dig med storm.
Få din värld att gunga till.
Vem kan det vara som knackar på din dörr?

 

Kanske en god vän du inte sett på ett tag.

Redo att vandra längs minnenas blomstrande aveny.

Ge dig ett gott skratt.

Vem kan det vara som knackar på din dörr?

 

Kanske en människa i nöd.

En individ i behov av ditt stöd.

En person som behöver prata av sig.

Vem kan det vara som knackar på din dörr?

 

Kanske någon som vill vara amorös med dig.

Någon som får blodet att strömma till.

Kroppsdelar att banka och bulta.

Vem kan det vara som knackar på din dörr?

 

Kanske en tomte med välfylld påse?

Redo att ge, redo att ta.

Vem det än är som knackar på dörr...

Han, hon, hen, den, det, de finns förmodligen på Phone Café.

 

Det var några år sedan.

Men det fanns en tid då det fanns något som hette "singelshopping".

Kommer du ihåg det?

 

Jag minns att ett varuhus i Stockholm (numera nedlagt - inget samband hoppas och tror jag) som hade en "singelshoppingkväll".

Det vill säga då alla som kom och shoppade var singlar och kunde ragga lite på varandra.

Det var väl en fin idé?

Osäker på om några barn blev gjorda.

Eller om några kroppsvätskor utbyttes...

Men i alla fall: en fin idé! Nej?

 

Jag minns också att för ganska många år sedan så marknadsförde sig en viss matbutik i Stockholm sig som "singelaffären". 
Man kunde visst ila runt mellan frysdiskarna och flirta lite med medhandlarna.
Speciellt på söndagar, om jag inte minns helt fel.

 

Gulligt. Osäker på utslaget dock.

 

Ja, nu kan man ju alltid glutta i någons shoppingkorg och dra sina slutsatser...

 

Tack och lov finns alltid Phone Café!

 

Insnöade är vi allihop.
Oavsett om vi bor ute på vischan eller inne i staden.
Fru Vinter har lagt sin enorma finklänning ovanpå oss alla.
Den omsluter oss.

 

Vi vankar av och an i våra bostäder.
Värmer en kopp te.
Sitter vid köksbordet och ugglar.

Tittar ut.

Muttrar: "Oj, så mycket snö."

 

Strömavbrott.

Levande ljus och stor kalabalik.

Ännu en kopp te.

Ännu ett muttrande om snömassorna.

 

Land och rike runt greppas telefonerna.

På Phone Café finns alltid någon.