Hej Somriga medborgare!
Jag skulle vilja återknyta till ett av mina tidigare inlägg!
Jag lämnade nämligen det supergigantiska midsommarfirandet bakom mig och styrde kosan mot Berlin. Vilken fantastisk stad! Vilken stämning!
I Berlin kan man verkligen se ut hur som helst utan att någon lyfter på ögonbrynen. Visst, turisterna blänger (med glada miner!) och fotograferar ivrigt, men Berlinarna är sannerligen vana vid det mest udda av udda.
Fantastiskt.
Självklart träffade jag en massa trevliga människor, så där som vi nordbor alltid gör när vi rantar runt i utlandet. Här hemma kan vi vandra runt i veckor, månader och år utan att knyta nya kontakter, men när vi semestrar så händer det något.
Först tänkte jag att detta beror på att på sydligare breddgrader är människorna öppnare, men när jag diskuterade saken med en smäcker väninna, så påpekade hon att nog är det väl så att vi också beter oss annorlunda när vi lämnat Sveriges gränser. Jag insåg snart att hon hade rätt; den trånga kostymen lämnas på Arlanda (eller annan valfri flygplats) och på oss tar vi ett skal som inte är lika omöjligt att tränga igenom.
Vi blir nog mer mottagliga helt enkelt.
Mottagliga och kanske till och med inbjudande (”huvaligen”, hojtar någon som aldrig lämnat landet, ”det låter läskigt!”).
Visst vore det härligt om vi skippade att kliva tillbaka in i den trånga kostymen vid hemkomst; om vi i vardagen kunde vara lite mer semestersinnade och ”sugna”.
Samma sak på Phone Café: inte är det särskilt lajbans om vi alla sitter där med översta knappen knäppt och håret i strikt knut.
Nej, låt oss ta för oss av varandra och av livet.
Låt semesterkänslan stanna för gott!Och är det någon du inte vill prata med så kan du ju helt enkelt ”ignorera”. :-)
Njut!
Kim Krönikör – nu lite lätt solkysst
Shoppingpower = pussypower?
Dagens tema; shoppingpower = pussypower. Yes de söta kissekatterna som tar köpbesluten i västvärlden som allra minst, ca 55-80% är; Kvinnor!!! T.o.m bilar och elektronik, men enligt forskning så vill mannen vara den som halar upp plånkan i kassan (och det kan dom väl få)*smiley*
Så vad har Phone Café med REA att göra? Jo, i fredags började NK REAn och andra reor runt om i landet. REOr skapar upphetsning ska gudarna veta. Vad är ett par ”rätt” håliga Boss jeans för halva priset om inte likvärdigt med en sexupplevelse? Passa på killar, nu är vi uppvärmda. Favoritsporten som heter ”få mest för pengarna” och den ger värme i kroppen, tro mig! Som att komma hem med ett fällt byte från savannen. En sann trofé!
Lätt kaxig och skön i kroppen, så blir det klart roligare att ringa mingla på Cafét. Som singel eller dyl, så måste man ju visa upp bytet för någon. Bäst är rea på lakan, speciellt ifrån fina Lexington eller Raffe Lauren. Viken grym raggningsreplik på linjen; ”du - jag har precis hittat lakan med bomull mjuk som insidan av mina lår, vill du krypa ner i min vinnartrofé? Fantasin skenar här!!!
Det knepiga med REOrna är att de har blivit lite komplicerade och att man numer måste informera sig ordentligt. Det läggs ut fina pryttlar under hela rean. Vilket gör att man inte måste slita peruken av tjejerna runt omkring en själv första dagen portarna slås upp i shoppingtemplet. Varje år börjar rean tidigare. NK är en bra måttstock. 2009 började rean 1a juli. 2010 måndagen efter midsommar.
I år startade den i fredags den 17e juni… och som vanligt räcker rean hela juli ut. Hmmmm… snart krockar den ju med mellandagsrean. Inte bra. Det är ju den spännande väntan, startskottet och den vilda jakten man vill åt. Kvinnornas jaktsäsong helt enkelt. Lite mindre frisk luft, men åhhh vilken härlig oxitycinrusch när bytet är fällt.
Enjoy det regniga vädret med en stund med le mobile i myssoffan, tillsammans med alla andra som är i samma mood. Love - Helena
Lycklig singel - tills söndagen är här
Det är inte alls illa att vara singel under sommarmånaderna.
I helgen hamnade jag på en stockholmsk uteservering som jag nog skulle vilja kalla stadens bästa ställe. Vid vattnet och allt. Hit vallfärdar medborgarna och varma och svettiga som efter en snustorr ökenvandring hittar de slutligen fram till vattenhålet och det är ack så uppfriskande.
Många är singlar - det syns på de "sugna, sökande" blickarna - men ändå blir liksom inga barn gjorda (både bokstavligt och metaforiskt). Detta vattenhål är helt enkelt inget raggställe; snarare ett hänghak.
Man sitter med vännerna. Äter, dricker, skvallrar och spanar lite, men man knyter sannerligen inga nya kontakter.
Jag går sällan på klubb (eller "dans" om vi nu ska låta lite övermogna) numera men när jag väl gör det så inser jag att det inte är som förr. Detta är inte det fria, fräsiga nittiotalet. Då mötte man alltid nya förmågor, telefonnummer (landlina!) byttes och då och då hade man visst sällskap hem.
Numera går folket ut i samlad trupp. I små grupper/klungor umgås man med de sina, som små öar som skvalpar runt på ett stort hav av människor. Och det är väldigt sällan dessa slutna öar kolliderar.
Det känns som att man numera går ut mest för att umgås med sina vänner och för att visa upp sig.
Det är mycket yta och lite verkstad, skulle man kunna säga.
Jag antar att det är hemma man raggar numera. Både på nätet och via telefon. Phone Café finns alltid bara ett par knapptryckningar bort och nog känns det skönt att sitta hemma tryggt och fint och "sköta sina sysslor" från sofflocket. Inga stimmiga, störiga nattklubbar kan slå det.
Ja, söndagen är den nya raggdagen!
Snacka går ju...
Men å snacka så det går..är ju en annan sak. Har ni också noterat att det är mycket, mycket mer hårda-raka-puckar om sex i TV rutan? Den intressanta följdfrågan blir; vad blir nästa steg? MTV sänder just nu en humor/dramaserie för äldre tonåringar som heter ”Skins”, där 17 åringar har upptåg ibland med egoföräldrar, piller, jakten på kärlek och partyn, etc. Språket är street-rakt-på, knu..a, kxk, fi..a osv. Den nya säsongens Spartacus är inte heller att leka med. Här har man en naturlig ingång till sexsnacket och sexscener. Romarriket handlade i verkligheten om våld, sex och lite vardag däremellan. Men språket chockar när man sätter på sin lilla ”svenneburk”. Man förväntar sig inte en porrpuck i nyllet över kvällsfikat helt enkelt.
En gullig chock är ju en av de första scenerna i förra årets ”Himlen är oskyldigt blå”, där Bill Skarsgårds snopp redan i inledningens sexscen pekar en i ögat från bioduken. Tack Bill, en del av oss har nu din lekamen i våra hjärnor 4 ever, varken vi vill det eller ej. Film är ju hjärnimpregnering (Freud).
Jag tror att orsaken till ökningen av ”porr i det offentliga rummet” har mycket att göra med att folks ”vardagsrum” numer är allt mellan Facebook och Bodycontact. I det sociala rummet blir de basala behoven så synliga, något som filmmakarna snappar upp. Även om Facebook-kontrollanterna just nu febrilt censurerar i nivå med Disney.
Individualismen är vår nya religion. Därför måsta man ju som ensam megafon göra sig hörd, vilket gör att man stänger ute mycket annat. Konkurrensen är stenhård. Likadant för TV och filmformat. Domedagsprofetior i form av biofilm haglar över oss ifrån Hollywoodhimlen.
Alltså…Livet är kort helt enkelt, bäst att köra på..Min privata gissning är att nästa generations TV och filmproducerande ger oss ”ännu mer av dramatiserad porr i rutan”. Något som inte den gamla porrfilmindustrin klarade av. Bättre spelad, mer chockerande (ett tag i alla fall). Vi är helt enkelt på def con orange, nästa steg är röd (amerikanskt militärspråk för larmnivå). Eller vad tror du?
På Phone Café så lever livet vidare i som det alltid gör. Romantiker, pratnödiga blandas med erotiksökande. Det basala behovet täcks fint. Man finns en stund på linjen, lägger på luren allt försvinner. Enkelt på något skönt sätt.
Fortsatt skön försommarvecka på Dig!
Helena å Cafégänget
