Anonymitet – Provocerande?

En del jag träffar frågar, hur anonymt är det egentligen på Phone Café? Mina tankar går tillbaka till 1994 då samma fråga dök upp och långt innan webbdejting var ett faktum. Det var fortfarande lite skämmigt att dejta. Allkontakt var den enda riktigt kända kontaktförmedlingen. Sa man att man hade något att göra med dom, så var man ju helt körd.

I USA hade Café liknande tjänster redan funnits ett par år och var mycket välbesökta, främst på öst och västkusten där det finns flest större städer. Snabba kontakter och fantasifulla flirtar över telefon passade alla sorts spänningssökande cowboys och prinsessor.

I Sverige satt vi och kliade våra huvuden. Var svensken som Amerikaner och Australiensare där Cafétjänster också redan fanns? Var drivkraften bakom att hänga på Cafét – snabbheten, livekänslan men också anonymiteten?

Första beviset på det kom redan i mitten av 90 talet. En konkurrent (ingen nämnd ingen glömd) skickade ut vykort till sina besökare, vilket resulterade i ramaskri och tjänsten fick så småningom läggas ner p.g.a för få användare. Hur många som i smyg ringt linjen kan man bara gissa.

Så, hur lyckas man hålla en teledejtningtjänst som Cafét ”anonymt” i 16 år? Jo, nästan alla som jobbar här finns kvar. Lite personalomsättning säger kanske en del om att folk trivs med jobbet, varandra och minskar möjliga ”läckor”. Att vi försöker tänka som gästerna. Vår kontakt med besökarna går genom den här bloggen, nyheter på hemsidan och i annonserna. Du kan alltid skicka in mail med ris eller ros, eller ringa kundtjänsten där faktiskt någon tar hand om dig – om Du vill – that is. Vi kommer aldrig att ringa upp dig – om du inte själv vill det.

Webcams t.ex. är ju inte så anonymt, det är väl lite av poängen att man ska synas. Textrader och bilder ligger kvar, kanske för evigt, på webben. Men röstklipp du skickat på Cafét försvinner när du lägger på luren.

Tjejer njuter dessutom av att ingen kan se om du har ringt ett gratisnummer som 020 eller 0200 nummer. Killarna löser det hela med faktura (till en annan adress), betala med kort (står Teletjaenst på räkningen) eller använda kontantkort till mobile. Det sista ger ju ett snäpp högre anonymitetsnivå.

Att tjänsten är så automatiserad som möjligt för att så få personal ska hantera tjänsten. Att våra telefonister håller koll på de gäster som vill förstöra, är som bra vakter utanför en poppis disco, är diskreta och löser tjorvet så smidigt som möjligt.

Men visst är det provocerande att kunna mingla runt på ett ställe där man har en LIVE atmosfär anonymt? I dessa tidevarv där storebror vill veta allt om oss, där vi ingår i all sköns statistik (Svenskar är i världsklass på att föra statistik), så uttrycks ”frihetslängtan” ändå som anonymitet. Ett lufthål i vårt tidsuppskruvade västerländska samhälle.

Njut av ännu en skön sensommarvecka.
Snart åker raggsockorna på igen.
Helena

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0